 Bild från GotCredit på Flickr. Vet inte hur ofta jag hört folk säga att fonder är krångliga eller tidskrävande och att det är anledningen till att dem inte använder sig av sparformen. Jag personligen förstår om någon tycker det känns osäkert i och med riskerna som finns med att spara i fonder, men inte att det skulle vara svårt eller tidskrävande. Att öppna ett ISK görs lika lätt som vilket bankkonto som helst, att köpa en fond görs via en vanlig överföring till det kontot och att man sedan väljer/söker fram en fond ur listan och klickar på köp. Därefter behöver man egentligen inte göra mer. Skatten både räknas ut och förtrycks i ens deklaration automatiskt så inget extra arbete där och att betala eller få tillbaka skatt gör man varje år, när det kommer till ISK rör det sig ofta inte om några höga summor på skatten heller. Den dagen man inser att pengarna ökat i värde eller man av någon anledning vill ta ut dem, säljer man fonden genom att klicka på "sälj" och efter några bankdagar sitter pengarna på ISK-kontot och man kan föra över dem till sitt vanliga konto igen. Så det kan handla om 10 minuter en dag och 5 minuter vid 2 olika dagar 10 år senare om man vill ha ett enkelt och icke tidskrävande fondsparande. Dock har genom att spara på detta vis utsatt sig för en del risk beroende på vilken fond man väljer. Men generella regler säger ju att man går + på ca. 10 år så allt beror på hur man är som person och vilken typ av avkastning man förväntar sig.
Praktexempel på detta är en vän till mig som när hon fyllde 18 år sparade en summa i en högriskfond och sedan lät den vara. De få gånger hon har kollat på fonden under åren har den gått både upp och ner, men mest upp. Hon kollade under corona-pandemin och ringde upp mig något panikslaget och undrade vad som hände, om företagen gått i konkurs och hon skulle sälja av allt eller varför det åkt ner så mycket. Idag är hon glad att hon tog mitt råd och inte sålde utan väntade ut kraschen då hennes fonder återigen gått upp. Hon kan fortfarande riskera att förlora mycket av sina pengar, och det är inte alla som har möjlighet att vänta ett halvår till ett år extra för att en krasch ska vända. Så sådant måste man också väga in när man väljer fonder. Vill man spara väldigt säkert men då inte heller få någon direkt avkastning finns det räntefonder, personligen skulle jag nog rekommendera att man har en mindre summa i en aktiefond också men det finns många olika alternativ. Ska man bara ha en enda fond är det säkraste enligt de flesta experterna en global indexfond. Detta har jag skrivit om i tidigare inlägg, men det är enkelt sagt fonder som innehåller världens största bolag och de flesta av oss kan nog hålla med om att det är högst osannolikt att dessa skulle gå i konkurs samtidigt allihopa. Men bara för att det anses "säkrast" betyder det inte att det är helt säkert, det finns alltid en risk, även med räntefonder. Men det finns även möjligheter till vinst. Så jag skulle säga att det finns lite olika typer av fondsparare: 1. De som håller det lätt i fråga om ansträngning och tid men som kanske utsätter sig för lite mer risk. och spenderar 10 minuter idag med att öppna ett ISK och köpa en global index fond och sedan låter den vara i ca. 10 år innan de spenderar 5 minuter en dag med att sälja den. Väntar några dagar tills pengarna återigen sitter på deras ISK och spenderar 5 minuter med att flytta över pengarna till deras vanliga konto igen. (Det enda som görs i övrigt är skatten men detta sker genom deklarationen och märks knappt av för de flesta). 2. De som lägger lite mer tid och försöker jämna ut sin risknivå. Personer som kanske läst på lite och som köper både en global indexfond och en räntefond och med jämna mellanrum (1 gånger per år /en gång vartannat år) gör en ombalansering för att säkerställa att de fortfarande håller sig på rätt risknivå. 3. De som är lite mer intresserade, eller extra försiktiga, och som sprider ut sina risker genom att ha fler fonder. Alltså flera aktiefonder och flera räntefonder för att inte ha alla äggen i samma korg och som utöver en årlig ombalansering kanske även ombalanserar när deras fonder överstigit ett visst godkänt spann. Personligen låter jag mina fonder pendla 5 procentenheter upp eller ner från den fördelning jag vill att de ska ha. Men har fonden som ska ligga på 25% gått upp till 31% eller mer så kommer jag ombalansera även om det bara gått någon månad sedan sist jag gjorde det. Helt enkelt för att jag vill ligga inom ett visst riskspann. Jag har vänner som håller med mig om min strategi och jag har vänner som kör mer likt nr.1 och tycker jag är galen. Mycket beror på hur man fungerar som person. Och inget är egentligen rätt eller fel utan man bör bara vara medveten om vilka risker som finns med det sätt man väljer att använda sig av. Om du hör någon prata om hur krångligt och tidskrävande det är med fonder kan du ju dock berätta för dem att det är fullt möjlig att spara i fonder fast man bara lägger 20 minuter under en tidsperiod på ca. 10 år. Eller förklara grunderna för dem. Oftast är det mycket enklare än man tror. Läs också ISK-vaddå? Investeringskonstens grunder.
0 Comments
Leave a Reply. |