ISK-vadå? Investeringskonstens grunder.

​I inlägget "Struktur för din vardagsekonomi" skrev jag om investeringsportföljer med olika risknivåer. Då jag vet att en del är mer eller mindre är helt nya på det här med investeringar och då även språket som ofta används runt dem,  tänkte jag helt enkelt gå igenom några saker som kan underlätta inför vidare läsning.

Ordförklaringar: 

Värdepapper: Ett annat namn för bl.a. fonder och aktier, som i grund och botten är andelar i olika företag. En av Avanza sparekonomer brukar beskriva det som att aktier är lösgodis och att fonder är färdiga godispåsar likt gott och blandat. Detta är anledningen att fonder anses mer säkra, det är någon annan som kontrollerar vilka företag som finns i fonden och vilken %-fördelning de olika företagen har. På så sätt kan du enkelt sprida dina pengar i många företag och branscher och behöver inte vara lika insatt i vad som händer i de olika företagen. Någon annan håller koll åt dig. Aktier kan också vara säkert men då måste man själv känna att man vet vad det är för företag man investerar sina pengar i samt hålla koll på händelser i företaget. Kort sagt är fonder en bra idé för den som vill kunna vara mer passiv och aktier för den som har intresset och tiden. Personligen har jag en kombination. Jag har majoriteten av mina pengar i fonder då det var så jag började med investeringar, med tiden växte mitt intresse och jag började köpa aktier också, så nu månadssparar jag i både fonder och aktier. Men skillnaden handlar bara om vad man själv föredrar precis som med lösgodis eller färdiga godispåsar.

Sparhorisont: Antalet år du har kvar innan du vill ta ut pengarna.

Eget kapital/ anskaffningsvärde: Är den summa pengar du har köpt fonderna för.

Marknadsvärde: Är hur mycket fonderna du äger är värda idag.

Portfölj: Ett annat namn för det konto där du har köpt olika fonder/aktier. Oftast ett fondkonto eller ett ISK.

Fondkonto / ISK: Kort sagt är båda konton där du köper olika fonder eller aktier. Det som skiljer dem åt är att de beskattas på lite olika vis. Ett fondkonto (eller aktie/fonddepå som det också kan kallas) fungerar så att du när du väl säljer dina värdepapper måste skatta ca. 30 % på vinsten du gjort. Alltså har du köpt fonder/aktier för 10 000 och de efter x antal år  när du vill sälja dina värdepapper är värda 100 000, har du gjort en vinst på 90 000 kr.  När du säljer kommer du behöva skatta 30% på 90 000kr vilket är lika med 27 000 kr (90 000*0,3=27 000). Så av de 100 000 kr som fanns i portföljen  när du klickade på säljknappen kommer du få 73 000 kr (100 000-27 000=73 000). Ett ISK (investeringssparkonto) fungerar istället så att du betalar en schablonskatt varje år. Schablonskatten baseras på de insättningar du gjort, värdet vid varje kvartal och statslåneräntan året före. De senaste åren har det varit ca. 0,375 % av portföljens värde. Med andra ord blir det några hundralappar per 100 000 kr i portföljen varje år men detta är automatiskt förifyllt i din deklaration och märks därför inte av för de allra flesta. (0,00375*100 000=375kr). Om man här tar samma scenario som ovan att du köpt aktier för 10 000kr och de efter x antal år när du vill sälja dina värdepapper är värda 100 000 kr. Kan du klicka på säljknappen och få 100 000kr. För du har skattat en liten summa varje år och därför är det som sitter i portföljen skattat och klart. Avanza har ett bra och tydligt exempel med på hur de olika scenariona kan se ut som du kan läsa här (externlänk). Det många - inklusive jag själv - som väljer att ha sin portfölj på ett ISK då man i många fall tjänar på det samt att du kan köpa och sälja hur mycket som helst utan att betala skatt på varje försäljning.

Avgifter och skatt: Förvaltningsavgift och andra avgifter är "helt enkelt priset du får betala för att spara i fonden" (Citatet är från Avanza och på denna sida förklarar dem de olika avgifterna som finns kopplade till fondsparande (externlänk)). Personligen försöker jag hålla avgifterna runt 0,4-0,5 % om det går.


Fördelning (Aktiefonder/Räntefonder): Ens portfölj är ofta fördelad mellan Aktiefonder (A) och Räntefonder (R). Jag har i tidigare inlägg sagt att mina portföljer är 8o%A/20%R och 90%A/10%R. Räntefonder är ofta något som det råder delade meningar om, då de oftast ligger ganska still. Många anser dem onödiga eftersom du sällan tjänar särskilt mycket på dem, personligen anser jag att det är just faktumet att de ligger nästintill still som gör dem så viktiga. Aktiefonder kan gå upp och ner, man kan alltså tjäna väldigt mycket på dem när börsen går upp men man riskerar också att förlora mycket pengar när börsen går neråt. Räntefonderna går också upp och ner, men väldigt lite jämfört med Aktiefonderna. Så i min 80%A/20%R - portfölj eller "Mellanrisk-portföljen" som jag kallar den, kommer 80 % av pengarna som är placerade i Aktiefonder öka och minska rätt mycket i värde beroende på vad som händer med ekonomin och i samhället (likt nu när de gått ner p.g.a. Corona) medan 20% av pengarna som är placerade i räntefonder bara rör sig lite grann, med andra ord ger de mig en säkerhet i att jag oavsett marknadens svängningar inte kommer förlora alla mina pengar.  Vilken fördelning man väljer beror på vad ens mål och sparhorisont är men även vem man är som person, en generell regel för en "säkrare" portfölj är att ha 10% Aktiefonder per år man kan låta pengarna vara ifred. Empelvis skulle en person som har 5 år kvar innan de behöver pengarna ha en fördelning på 50%A/50%R och sedan 40%A/60%R året efter osv. Men den typen av fördelning tänker jag är viktigast för dem som har exempelvis ett pensionssparande och börjar närma sig pensionen och då inte vill riskera att förlora en större summa i en ev. börskrasch bara några år innan.

Avkastning och Ränta-på-ränta-effekten: Det jag tidigare benämnt som att aktiefonderna går upp eller att du tjänar pengar kallas för avkastning, och den summan du "tjänar. Den avkastning du får återinvesteras automatiskt i fonderna du har och under nästa år räknas den procentuella avkastningen inte bara på pengarna du satte in från början utan på pengarna du investerat + avkastningen du fått. Alltså om jag har satt in 10 000 kr på en fond och har 10% avkastning under första året, kommer jag börja andra året med 11 000 kr i fonden ( 1,1 * 10 000) och om jag då får 10 % avkastning under andra året också kommer jag börja år tre med 12 100 kr (1,1 * 11 000) med andra ord blir det en snöbollseffekt på långsikt då den återinvesterade avkastningen ger dig större och större belopp. Detta är vad som brukar kallas för ränta-på-ränta-effekten, och det som lägger grunden för den generella regeln om att dina pengar med stor sannolikhet kommer ha fördubblats efter ca. 10 år. 

Ombalansering: är det att man en gång per år kollar över sin portfölj och ser till att man fortfarande har rätt fördelning mellan aktiefonder och räntefonder eftersom ens sparande konstant rör sig. Om aktiefonderna har gått väldigt bra en tid kan det bli så att de har gått från 80% av portföljen till att utgöra ca. 90-99 % eller tvärtom de kan ha minskat i värde så att de bara utgör ca. 60-70 % av portföljen och då kan man behöva flytta om lite pengar mellan de olika fonderna så att det blir rätt fördelning igen (kommer ett mer fördjupat inlägg om detta senare, det hittar du genom att klicka här).

Sammanfattning och generella regler kring investeringar:

​Först och främst, En portfölj är helt enkelt ett annat namn för ett konto där du istället för att ha sparade pengar, har köpt aktier eller andelar i olika fonder  (företag/räntor etc. ) som då kan öka eller minska i värde. Det sistnämnda är något  man måste komma ihåg när det gäller investerade pengar, det finns alltid en risk, och man bör vara medveten om den innan man börjar. Det finns inga som helst garantier, du skulle kunna förlora alla pengar du investerat, och därför brukar många använda tumregeln att aldrig investera pengar man inte har råd att förlora. Men kanske det viktigaste av allt, ingen - absolut ingen alls, inte ens "experter" - kan förutsäga hur marknaden kommer att gå för i så fall skulle de även ha kunnat förutse Corona-viruset, och det var ingen beredd på eller hur?
​
Men om man exempelvis ser till de portföljer jag själv använder mig av så är en stor del av mina pengar placerade i så kallade " Globala indexfonder" vilket i praktiken innebär att jag har köpt andelar i flera av världens största företag och för att jag ska förlora alla pengar jag har investerat i de här indexfonderna skulle det krävas att Microsoft, Apple, Volvo m.fl. går i konkurs allihopa, och personligen tror jag inte att sannolikheten för att det ska hända inom de närmsta 10-20 åren är särskilt stor, så än så länge känner jag mig rätt säker på mina investeringsval.  Självklart går de upp och ner med jämna mellanrum precis som börsen, nu i Corona-tider tror jag som sagt ingen har missat att ekonomin har fallit, och ja det innebär att en del av mina pengar försvann, men idag ligger mina portföljer på + igen.

En annan generell regel är att du under en 10 års period ska förvänta dig att dina pengar kan gå ner till - 50% två gånger, men att de efter ca.10 år statistiskt sett kommer ligga på + och med stor sannolikhet att värdet har dubblats. Det är denna generella regel som gör att portföljer med högre risk även borde ha en längre sparhorisont, då de närmsta året/åren kan gå lite hur som helst men om man kan låta pengarna vara (och gärna månadsspara också) i åtminstone 10 år kommer man med största sannolikhet att ha tjänat pengar och kanske till och med ha dubbelt så mycket som du hade från början. Om man inte har så lång sparhorisont som 10 år bör man ha en portfölj med mindre risk, för att vara säkrare på att ha en del av pengarna kvar när man behöver dem.

Så personligen skulle jag säga att ett ISK-konto med en fördelning som passar ens risknivå och sparhorisont är den bästa typen av portfölj, och för förslag på hur detta kan se ut i praktiken kommer det inlägg om de två fondportföljer jag själv använder mig av "Mellanrisk-portföljen" och "Högrisk-portföljen".