 Bild från GotCredit på Flickr. Att strukturera upp sin ekonomi kan betyda olika saker för olika människor, det här inlägget är både för dig som vill få ordning på den vardagliga ekonomin och hur man kan tänka kring sparande och dig som vill börja eller redan håller på med investeringar och vill veta hur du kan tänka gällande dina portföljer. Första delen i din ekonomi är "levnads-delen". Denna del innefattar allt som du egentligen behöver för att klara av ditt liv idag, det bankonto du handlar mat och liknande från, din buffert och ditt kortsiktiga sparande. För att få reda på hur stor denna del bör vara måste du ha koll på dina utgifter så jag hoppas du har papper, penna och ev. miniräknare redo? Steg 1. 1. Vilka fasta kostnader har du varje månad? Hyra, el, mobilabonnemang etc. Här ska räkningar du får en gång per år vara med också, dela summan på 12 så får du månadskostnaden. 2. Hur mycket lägger du på mat och andra förbrukningsvaror till hushållet? Om du är osäker kan du kolla transaktionshistoriken på ditt kortkonto under de senaste månaderna, hur mycket har du handlat för på ICA/Coop/Willys etc. och på så sätt räkna ut en uppskattad månadskostnad. 3. Hur mycket vill du ha över till annat? Likt kläder, böcker, biobesök, material till din hobby eller vad det nu må vara. Totalen av de summor du nu har framför dig bör vara mindre än din månadsinkomst (sammanslagning av lön, bidrag etc) så att du går + varje månad. Här verkar de flesta människor anse sig vara klara i fråga om att skapa en budget (kommer ett mer detaljerat inlägg kring det för dig som är intresserad) och på så sätt strukturera sin ekonomi. Jag skulle säga att det inte riktigt håller i det långa loppet, för vad gör man när bilen går sönder eller när man plötsligt blir arbetslös och inte lyckas få ett nytt jobb tillräckligt snabbt? Om du nu vet att din månadsinkomst räcker och blir över för ditt vardagliga liv, och kanske har en budget kring hur mycket du bör lägga på mat etc. är det ett jättebra första steg. Men det betyder också att det är dags för steg 2. Steg 2. Här ska du använda dig av (alltså spara) överskottet från steg 1 varje månad tills du har uppnått målsummorna nedan. Den överföringen (till sparkontot) gör du i början av månaden alternativt när du betalar dina andra räkningar, för om du har följt steg 1 vet du precis hur stor denna summa är. Många gör misstaget att vänta med detta och i slutet av månaden spara "det dem har kvar" vilket oftast leder till att man överkonsumerar och slösar pengar. Om du har följt steg 1 så har du redan räknat med pengar till nöjen och vet om att det så kallade överskottet är precis ett överskott, pengar du har, men som du inte behöver i vardagen. Alltså pengar som kan användas till att ge dig en trygghet eller kanske till och med pengar som kan tjäna pengar åt dig, om du låter dem arbeta. Så... 4. Har du en buffert för oförutsedda utgifter likt exemplen om bil och arbetslöshet under steg 1? Hur mycket? Om inte, läs "Hur stor buffert ska man ha?". 5. Hur mycket pengar behöver du för andra sparmål du har inom de närmsta åren? Likt nöjen, semestrar, renoveringar etc. Nu har du 5 summor framför dig, totalsumman av dessa är hur stor "levnads-delen" i din ekonomi bör vara. Bara genom att göra ovanstående steg har du mycket mer struktur och säkerhet i din ekonomi än de flesta andra i Sverige. "En av tio har inget sparkonto och var fjärde person har mindre än 20 000 kronor på sparkontot" citatet är hämtat från Länsförsäkringar (externlänk) och statistiken är från 2017. Så om du inte är intresserad av investeringar kan du sluta läsa här, du har redan en extremt bra grund jämfört med många. Men är du nyfiken, vill börja, precis har börjat eller bara funderar på att göra om din strategi får du mer än gärna läsa vidare. Andra och tredje delen i din ekonomi är investeringar.
Jag brukar dela upp denna i två mindre delar, nämligen Mellanrisk-portföljen och Högrisk-portföljen, då de fyller lite olika funktioner. Men dessa delar av din ekonomi skapar du först när du samlat ihop din "levnads-del" och då framförallt din buffert eller åtminstone ditt minimibelopp (vad det är kan du läsa om här) och kan börja spara överskottet eller en del av överskottet här istället. Man kan tänka på sitt överskott (eller månadssparande som det ju per automatik blir) som ett "behovs-sparande" du använder det för att fylla upp din buffert, sedan för att börja fylla upp dina portföljer, sedan för att fylla upp bufferten igen när du har behövt använda den, och sedan tillbaka till portföljerna o.s.v. Det går till den del av din ekonomi där det behövs V.G.T. (Vid Givet Tillfälle). Det är överskottets storlek som främst avgör om du känner att du har möjlighet att spara parallellt i de olika delarna eller inte. Nedan kommer en kortare beskrivning av de olika portföljerna och deras syften samt länkar till inlägg som konkret förklarar hur man skapar dem då detta inlägg annars hade blivit alldeles för långt. Mellanrisk-portföljen. En fondportfölj med riskfördelning på 80 % aktiefonder och 20 % räntefonder och den del som ska ge oss en balans i ekonomin. Denna portfölj ska ge oss möjligheten att i en krissituation kunna fylla upp bufferten snabbt samt motverka inflationen som sakta men säkert sänker våra pengars värde. Den svenska kronan sjunker nämligen ungefär 2% per år och avkastningen man får från denna portfölj ska väga upp för den förlusten. Utöver ovanstående är det även denna portfölj jag tidigare refererat till som mina "huspengar" då den dessutom ska innehålla de sparmål som ligger mellan 5 - 10 år framåt i tiden där man behöver ränta-på-ränta-effektens hjälp för att uppnå dem i tid (läs mer om vad det är i det kommande inlägget "ISK-vaddå? Investeringskonstens grunder"). Denna del bör innehålla ungefär 1,5 -2 gånger så mycket pengar som din "levnads-del", jag vet, det låter som en extremt stor och overklig summa. Men det är en målsumma, alltså behöver du inte ha så mycket nu utan det är vad du ska sträva efter att nå, samt så kommer just ränta-på-ränta-effekten som nämndes tidigare få dig dit mycket fortare än du kan tänka dig och betydligt fortare än om du bara sparade på ett vanligt sparkonto. Mer om denna portfölj, dess syften, hur du rent praktiskt skapar den och vilka typer av fonder/aktier den bör innehålla kan du läsa om i kommande inlägg "Mellanrisk-portföljen". Högrisk-portföljen. En fondportfölj med riskfördelning på 90 % aktiefonder och 10 % räntefonder samt en sparhorisont på mer än 10 år är det den starkaste arbetare du har - för som jag tidigare sagt handlar investeringar om att låta dina pengar arbeta åt dig - och den del i din ekonomi som ska generera mest avkastning (tjäna mest pengar åt dig). Men det betyder också att den innebär störst risk eftersom den är känslig för marknadens svängningar. Att denna portfölj är del tre i ekonomin handlar om just det, du bör ha din "levnads-del" klar innan du börjar med att investera några pengar överhuvudtaget och för vissa kan det kännas bättre att även ha sin Mellanrisk-portfölj någorlunda klar innan de börjar på denna. Men precis som resonemanget angående buffertsparande och investeringar kan du om du exempelvis är ung spara parallellt i dessa två portföljer då det ger dig en chans att inte bara bygga upp en ekonomisk säkerhet och skydd utan även möjligheten att få mer avkastning, då tid är nyckeln när det kommer till investerade pengar. Ju mer tid desto bättre och framförallt säkrare kan dina pengar arbeta och generera ett positivt resultat. Denna portfölj passar för spararen som är intresserad av större ekonomisk frihet senare i livet eller rentav ekonomiskt oberoende/FIRE (Financial Independence, Retiring Early). Mer om denna portfölj, dess syften, hur man rent praktiskt skapar den och vilka typer av fonder/aktier den bör innehålla kan du läsa om i kommande inlägg "Högrisk-portföljen". Alternativt "Utdelningsportföljen". (uppdatering 2021-05-26) Detta är en portfölj med precis samma syfte och sparhorisont som Högrisk-portföljen, men istället för fonder så innehåller denna portfölj utdelningsaktier. Den är helt enkelt till för dem som känner att de kan det här med fonder och vill lära sig något nytt, är intresserade av aktier, eller som jag helt enkelt vill komplettera sin redan existerande högrisk-portfölj. Utdelningsportföljen skapade jag i början av 2021 och anledningen till att denna skapades som en egen portfölj (alltså på ett eget ISK-konto) och att jag inte började köpa aktier i Högrisk-portföljen var helt enkelt för att jag inte var säker på om det var något jag skulle fortsätta med. Efter att ha läst en hel del på #finanstwitter och blogginlägg efter blogginlägg av andra investerare blev jag nyfiken på aktier och idag ser jag Utdelningsportföljen som en del av min passiva inkomst (det kan du läsa mer om här) och alltså egentligen som en del av Högrisk-portföljen. Det är dock enklare att ha dem på olika konton även i fortsättningen, mest mentalt, men även då det underlättar lite när det kommer till formlerna i min Excelmall. Vidare så är utdelningsportföljen i sig faktiskt uppdelad på två olika konton, en ISK och en KF (kapitalförsäkring) då det underlättar skatten. Så tredjedelen av min ekonomi som innehåller högrisk-investeringar med en sparhorisont på minst 10 år består alltså av min Högrisk-portfölj och min Utdelningsportfölj. Personligen har jag fonderna som huvuddelen av min ekonomi och aktierna är mer som ett komplement, men jag vet att det finns väldigt många investerare som är intresserade av aktier så jag tänker som så att man i fråga om högrisk eller den tredje delen i ens ekonomi helt enkelt kan välja fonder eller aktier baserat på ens intresse och engagemangsnivå. Alternativt kombinera dem som jag gör. Däremot skulle jag personligen säga att det bästa nog är att man börjar med fonder, då aktier kräver att man är lite mera insatt och aktiv, det är nämligen en hel del man behöver sätta sig in i och förstå när det kommer till hur man handlar med aktier jämfört med fonder. Sammanfattning. Personligen har jag som sagt samtliga 3 delar i min ekonomi (levnads, mellanrisk och högrisk) och denna uppdelning är till för att ge en bättre förståelse för de olika funktionerna, samt för att ge en emotionell trygghet i tider likt denna med Corona och börskrascher. När jag har loggat in på banken under de senaste månaderna har min "levnads-del" sett ut som vanligt, min "Mellanrisk-portfölj" gick precis som marknaden neråt, men inte mer än till - 10 %, medan min "Högrisk-portfölj" som ju är känsligare för hur marknaden ser ut gick ner till -18 %. Idag håller de på att återhämta sig och de flesta fonderna ligger redan på + men jag är väldigt tacksam över min struktur då jag pratat med andra investerare som haft hela sitt kapital i portföljer med 100% aktiefonder som under de senaste månaderna varit nere -30% eller mer och därav förlorat betydligt mer pengar än jag gjort. Självklart har de i och med större risk även en större möjlighet att få mer avkastning när marknaden går uppåt men personligen anser jag att säkerheten i att ha kvar sina pengar fastän att marknaden går neråt betyder mer för mig och det är vad denna struktur är utformad för, att på lång sikt tjäna pengar oavsett hur marknaden svänger.
2 Comments
Frihetskapitalet
25/8/2023 19:46:48
Thank you! Leave a Reply. |